Nu … är vi på plats. Resan gick bra, men den blir bara längre och längre … Vi reste med KLM, och vi är mycket nöjda med deras service – men de kan tyvärr inte korta av restiden, den är 11 timmar från Amsterdam.

Tack o lov så var jag så trött att ja somnade till o från flera gånger. Dessutom hade jag köpt en bok av en författare, Johan Theorin, som jag inte hört talas om tidigare. Nu hänger vi ju inte riktigt med vad som händer i Sverge under vissa delar av året … Hans andra bok låg i topp på pocket listan och då hänvisade man till hans första bok – Skumtimmen – som fortfarande låg där på listan, Jag gjorde två flugor på smällen och köpte båda. Ångrar inte en minut som jag ägnat åt den första, vill man ha en spännande bok som engagerar varje minut, så läs den.

Planet landade på tid. Myndigheterna i SA hade skärpt till sig sedan förra gången, då det tog mer än en timme, och vi var igenom passkontrollen inom 10minuter. Bagaget kom och vi hade inga konstigheter så allt gick bra. Vi har slutat med att ta med allt ”typiskt” svenskt. Bara två burkar med konserverad urvattnad sill – för julafton. Vad vi däremot hade tänkt att ta med – som vi glömde – var torkade trattkantareller. Det känns lite snopet – men å andra sidan kan man köpa olika sorters odlad färsk svamp här.

Man har byggt om vår entré under tiden vi varit bortresta. Den har blivit så elegant, men vi lyckades komma in. Vakten – i stilig mundering kom oss tillhanda. Vi mötte dessutom några människor i byggnaden – som alla hälsade oss välkomna. Så vi var på riktigt gott humör när vi tog oss in i lägenheten och lyste oss fram med en ficklampa för att sätta igång elen. Maken klätrade upp på trappstegen och ”baxade” handtaget i rätt läge. Ingen liten knapp här inte …

Allt gick igång, lägenheten var inte så kall som vi trott. Den luktade av regöringsmedel och vi konstaterade att det bl.a. var teakolja som luktade. Matbordet och sidebordet var helt ”infettade”. Det var någon här i veckan för att städa innan vi kom. Och det hade hon gjort bra, sängarna var bäddade, alla skynken för möblerna var borta och inte minst det damm som måste ha legat som en ”film” över allt. Men hon hade också flitigt använt teakolja på våra lackade möbler – de glänste som herrarnas frisyrer på sextio-talet av Brylkcreme … Men vad då, en baggis att bara torka av lite fett i stället för att damma av allt.

Jag sov som en pluggad oxe, vaknade en gång för att vända mig och sov sedan vidare tills maken kom in och talade om att nu kom solen ”över berget”. Förmiddagen var solig, ca 18 grader, att sitta på balkongen var det inte tal om. Visserligen tog jag bort nätet i går kväll, men vindarna var inte varma och där behövs en rejäl rengöring.

Vi poade på med ditten o datten innan det blev frukost på vår kvartersrestaurang. Där kände man faktiskt igen oss … Kul! Sedan delade vi oss – maken för att försöka få igång telefonin och jag för att bunkra i kylskåpet. Jag lyckades bäst – maken måste tillbaka imorgon igen. De säger att vår telefon fungerar, vi försöker använda den och den fungerar inte ,,, Och vi kan inte få ADSL innan telefonen fungerar. Så imorgon skall han ta apparaten med sig och de får testa …

Under tiden så har vi köpt (dyrt) mobilt bredband, som fungerar till hälften. Under en timme så får jag koppla upp mig flera gånger – jag kastas bara ur. Är inte säker på om det beror på min dator eller om det är nätverket. Ett som är säkert är att det är jobbigt och osäkert …