Resan gick bra, flygen och tågen fungerade – allt på tid. Natten är som alltid hemsk, men det är bara att gilla läget. Vill man att tiden ska gå så lägger man deras patiens – det tar så lång tid att flytta varje kort … 🙂

Mannen som förvarat bilen under tiden vi varit borta kom till stationen och hämtade mig och mina väskor. Vi körde de få minuter det tar till den lada där bilen stått med speciell batteriladdare för att allt ska fungera med all elektronik. Den var framkörd och det var bara att lasta över väskorna och köra hem. Färden började i vänstertrafik, men jag blev snart varse om att det var jag som var på fel sida. Inget hände, men måste erkänna att det känns konstigt den första tiden – speciellt när man kör på vägar man inte är van med. Även att titta i backspegeln – den sitter ju på fel sida liksom växelspaken och säkerhetsbältets lås.

Vädret var fantastiskt när vi flög in över Sverige. Det hade varit mulet ända från Istanbul men när vi närmade oss Sverige låg Stockholms skärgård alldeles spegelblank nedanför oss. Där var ingen is skärgården, bara längst in i vikarna och på insjöarna. Finlands färjorna låg på rad och lämnade just skärgården söder om Kapellskär. Tyvärr hade jag ingen kamera.

När jag närmade mig Strängnäs var det mulet, men inte kallt. Sedan fortsatte det att vara mulet några dagar, men det gjorde inget, jag var så trött i alla fall och det blev bilen (på rätt sida) för att göra de inköp som behövdes.