… efter säkert tio år med massor av hinder, så har det nu äntligen blivit av …

Vi skall åka upp i Roslagen och bo hos goda vänner, det är så länge sedan vi bestämde detta – första gången – så jag kommer inte ens ihåg vad ön heter.

Vet nu att den heter Väddö och vi gav oss av efter lunch i våra vänners bil. Det är vackert där uppe och jag njöt av att sitta i baksätet och bara kunna titta som jag ville och njuta. Jag tycker verkligen om landskapet där som är en blandning av skärgård och småland. Alla vackra gamla hus inbäddade i grönska.

Vi kom fram och fick kaffe med en liten whiskypinne i solen på altanen och sedan blev det en promenad till havet, som låg några minuters promenad bort. Eftersom det var på utsidan av Väddö, så är det ingen skärgård utanför utan havet rakt ut. Vattnet var mörkblått, som det brukar vara denna tid på året och som ger en känsla av att det är kallt. Stranden var dramatiskt vacker med de mest fantastiska bergarter i olika färger och en rullstensås som rann ner i havet.

Vi vandrade tillbaka genom skogen och väninnan och jag lyckades hitta en del trumpetsvamp och några gula kantareller som ett underbart gott kompliment till de goda rullader som vi blev bjudna på. Kvällen var mycket trevlig och det blev mycket tidigt för väninnan och mig. Klockan fyra var det någon som sa, men jag tror det var vid tre tiden …