Alla inlägg av Marie

Den här sidan är ett litet försök att hålla kontakt med min familj och mina vänner, som är spridda över världen. Själv lever jag som en svala, ena halvan av året i Sverige, den andra i Sydafrika.

Regn …

Tidigt i morse vaknade jag av åskknallar och det ljuvliga ljudet av regn mot taket. Jag formligen skuttade ur sängen – hur smidigt det nu kan gå till då jag ligger innanför en fullvuxen karl. Men ur kom jag och hängde över mig en regncape – här skulle varje vattendroppe tas tillvara. När det kommer så kraftiga skurar så brukar tunnorna svämma över och det är bara gräset (numera jorden) som spolas bort.

Efter andra kannan konstaterade jag att skuren var över – tunnorna fylldes inte ända upp. Men det var ljuvligt att vara ute och det var blött och klafsigt. Vi fick ihop 11 mm.

Lycklig gick jag till sängs igen och somnade gott i några timmar för att vaknat till en tropisk, fuktig värme. Det blev ingen avkylning, bara fuktig värme – fortfarande 27 grader.

Jag bestämde mig för att åka till Strängnäs och möttes av en lägenhet med temperatur på 31 grader – den har nu sjunkit till 30 grader, trots ”korsdrag” – det är obefintligt, totalt vindstilla. På balkongen var det drygt 35 grader. Luften är väldigt fuktig och vi får se om tvätten jag tagit med hinner torka i denna tropiska, fuktiga värme.

Jag klagar egentligen inte – jag gillar värme, allt är så mycket enklare – men det är lite svårt att fungera …

Det vill gärna bubbla över …

Om:

Hur vi försöker hantera vardagen i den extrema värmen och torkan.

Månen som lyste upp vattnet när den var nästan full – för att inte märkas när det var månförmörkelse igår och hur den just nu flödar över vattnet med sitt ljus.

Hur vi kollar alla vädersajter och spanar efter regn, lyssnar o tittar på alla väderrapporter på radio/TV. Hur vi blir lovade att det kanske kommer en åskskur. Vi förbereder med att ta in dynor, flytta känsliga växter osv. Det kommer inte – regnet.

Idag skulle vi få åskskurar, vi bestämde att vi skulle passa på att handla när det inte var så varmt – det blev bara 27 grader. Innan vi lämnar ön drar vi naturligtvis ur TV-antenn + elförsörjning, router, dator och stänger av vattenpumpen. Alla dynor och el kopplingar förs i säkerhet.

När vi var på väg hem fick vi några prickar på vindrutan och när vi lastade av på bryggan blev där några prickar. Det enda detta förväntade regn åstadkom var att vi fick betydligt fuktigare luft vilket gjorde tillvaron än mer ansträngande. Jag mätte upp 37 grader + på altanen. Det finns bara en plats på tomten där vi kan komma undan den värsta värmen och där vi ibland kan känna att luften rör sig – hammocken … Där har jag tillbringat de två senaste dagarna …

Egentligen gillar jag värme, vi har bott i länder med betydligt högre temperaturer – skillnaden var AC. Där gick man in om det blev för varmt. Det som är tråkigt är att vi inte vågar vattna våra växter. Det är vattningsförbud på fastlandet, men här ute på ön gäller det att behålla sötvattnet i brunnen, att vara mycket restriktiv med vilka växter som ska ha chansen att överleva. Tufft med tanke på att jag en gång i tiden har valt ut dessa tappra som nu står där som dåliga kopior av sig själva.

Nu ska jag lägga mig, om det stämmer med prognosen så ska vi få regn i ottan. Då gäller det att vara alert och springa med vattenkannor – om vatten tunnorna fylls – att det inte bara svämmar över …

Jag har nu lärt mig hur jag får över mina bilder från ”himlen”, men det tar tid – får komplettera i morgon.

En magisk kväll …

Efter en ”besvärlig” dag. Det kändes extra varmt i morse. Maken och jag ligger med öppet fönster – vilket jag vägrat i alla år. Det är bara att kliva in från utsidan. Sedan alla flygfän som vill in, men dem hindrar vi med ett nät, som är upptejpat med maskeringstejp. Finns självhäftande kardborrband med i förpackningen, men de är borta. Väven måste tejpas om varje dag. När jag vaknade i morse var värmen redan där, det har den varit de senaste veckorna, men idag var det extra, extra.

Jag har gått och inväntat lite svalare väder för att kunna måla vår blomlåda som svågern byggde förra helgen. Det blev nu inte så, man har antytt att det kanske skulle kunna komma regn i morgon. Jag ”skuttade” ur sängen och förberedde för att måla. Det blev många pauser, svettningar, illamående och till o med yrsel … Jag är inte 40 längre – trots att jag mentalt befinner mig på 42. Men det tar naturen inte hänsyn till. Det jobbigaste var nog att vara dubbelvikt när jag målade. En kall dusch, en halv öl och jag blev klar med utsidan av blomlådan. Nu inväntar jag svalare väder för att fortsätta med den delen som vetter mot vår sida, grannarnas sida ser jättefin ut.

Efter ytterligare en sval dusch blev det hammocken för min del – enda platsen på tomten som erbjuder luftväxling. Jag har laddat hem en bok från biblioteket och den avnjöts resten av dagen. Det blev lite stödvattning/livräddning, vi vågar inte använda brunnen för mycket.  Många av våra växter har dött, men, vissa vill vi inte förlora, även om de ser bedrövliga ut så hoppas vi att de klarar sig.

Ikväll har maken och jag suttit på altanen och väntat in den speciella månförmörkelsen som pågick. Det seglade upp en del moln, men man kunde se en del stjärnor så det var inte helmulet. Så var den där – lite för sent såg vi den – skuggan hade börjat dra sig tillbaka. Men det är mäktigt att titta på detta klot, som så tydligt visade sig vara just ett klot, med en skugga – detta i våra fågelskådarkikare. Tänk att få se detta i en kraftfull kikare. Man kunde också se Mars, den röda planeten, men den var så liten och så långt bort – det blev mest som att titta på en röd rörlig bakterie i ett mikroskop. Man kanske skulle skaffa sig en stjärnkikare eller åtminstone ett stativ.

Jag sitter på altanen, temperaturen är underbar och nu är månen full igen …

 

Nybörjarfel …

Nu gjorde jag samma misstag som jag gjorde här i början av min dagbok för många år sedan. Jag skrev min text direkt här – och naturligtvis gjorde jag ett misstag och texten försvann.

Ska försöka hitta texten imorgon, eller återskapa den – ha, ha, riktigt roligt skrivet med tanke på min intolerans mot värmen.

Jag går till sängs nu, hur ljuvligt det än är just nu på altanen.

Samma, samma …

Jag skulle kunna kopiera in texten från förra inslaget. Det är fortfarande över 30 grader plus på dagarna. Hjärnan fungerar inte, inte kroppen heller – fast man säger att det ska bli lättare med en stel kropp när det är varmt. Lögn, kanske kroppen fungerar bättre, men man kan inte känna efter eftersom man inte orkar göra något.

Svågern, en arbetsmyra, är här och han arbetar på som om det inte vore varmt alls. Vi andra är jättenervösa för att han ska få värmeslag. Det var dags för en drinkpaus och av en slump hamnade han i hammocken. Det var bra för han slumrade till en liten stund. Det var säkert 40 grader vid husväggen där han snickrade.

Just nu sitter jag själv på en altan som är behagligt skön – rena drömtemperaturen – kortärmat, barfota och härligt ”sval” luft runt huvudet. Det märks att vi passerat midsommar, det är ingen kvällssol, men en underbar – fortfarande ljus kväll. Så underbart efter en helt sanslöst varm dag – igen. Vi har nu haft extremt varma dagar i ca tre veckor, så som vi alltid drömt om i vårt land där det inte är självklart med sol och värme även om det står sommar i almanackan. Något som vi i bästa fall får uppleva någon dag på sommaren – om ens det.

Syster, svåger och hund kom precis tillbaka från badstranden dit man gått för att svalka av – i första hand hunden – men det blev också egna dopp. Det är jobbigt för hunden i vår varma backe – trots kylväst och kylmatta att sova på. Kylvästen är en fiffig uppfinning, en väst av ett absorberande material som blöts ner och som sedan kyler medan vattnet dunstar. Det kanske man skulle uppfinna för människor, kanske redan finns …?

Det har gått en stund och syster o svåger har dragit sig tillbaka, maken slocknade för några timmar sedan, och jag sitter ensam här i mörkret och njuter. Det är lite som afrikansk natt, skillnaden är att när jag kommer inomhus så är värmen fortfarande där, ingen AC som reglerat kylan, tvärtom – isolerade väggar som behållit den extrema värmen.

Man ska inte klaga …

PS. Har nu försökt redigera bilden på den lilla vovven ett flertal gånger, men det blir bara fel, ger upp.

Vår gräsmatta …

Ljuvliga natt …

Klockan har passerat midnatt. 00.20 säger datorns klocka.  Det är mörkt, stor skillnad mot förra veckan. Himlen är  nu nästan svart och jag kan skymta några stjärnor. Det som är ljuvligt är att det går att andas, hela kroppen känner av den underbara luften.

Så var det inte för några timmar sedan.
Redan vid frukost hade vi 31C+. Jättemysigt, rena drömtemperaturen för svensk sommar i semestertider – om du inte behöver fungera utan bara njuta. Vi skulle handla idag.

Temperaturen på parkeringen var 36 C +. På ön var det 32 när vi bar kassar och bräder upp för berget. Jag lovar, det är ingen barnlek att bara andas.

Det sägs att man ska kunna gå ner i vikt om man hänger på sig en ryggsäck och bär extra kilon. Att kroppen känner av vikten.  Om det var sant skulle det inte vara mycket kvar av maken och mig idag – med alla kilon vi bär  med oss till ön – men, kilona sitter där de satt innan …

Detta skriver jag ute på altanen i mörkret – det märks redan stor skillnad mot midsommar. Himlen är nu mörk. Luften/temperaturen är ljuvlig. Men jag ska flytta inomhus – det är en mygga som besvärar mig. Låter fånigt – jag vet – jag, som har ett förflutet i Hälsingland. Men det hjälps inte – en mygga är en mygga för mycket …

Halvvägs …