Bullerskadad …? | Marie Wiberg

I morse blev det äntligen lite lyssna på Sveriges Radio – Da Capo. Grannarna undrar nog vad vi har för musiksmak. Men den är bättre än deras, tycker jag. Vi har fått någon, under eller över, som envisas med att spela trummor, ja, spela o spela. Någon övar på att slå takten, och har ganska långt kvar till att hitta den. Samma, samma om igen… och i otakt. Jag lovar, detta kan göra en galen – det känns som om personen hamrar rakt in i hjärnan – jag har problem med ett öra och jag får faktiskt ont i det. Det är väl hörselnerven som också blir helt utmattad. Man kan ju tycka att den och jag skulle vara vana vid oljud efter den här veckan …

Jag satt på balkongen och förde över alla mina adresser till en ny adressbok – så tråkigt, bara det – men att lyssna till detta trummande. Jag gick in och lade på en platta med svensk musik och skruvade upp ljudet – så nu blev väl de andra stackars grannarna helt galna, men ingen bankade eller knackade på – fast det kanske någon gjorde och jag inte hörde. Satte mej vid datorn och försökte låta bli att irritera mej på min egen, uppskruvade, musik. Efter en stund gick det ganska bra, så jag fick ihop protokollet från gårdagens möte – skall nog läsa igenom det i morgon igen.

Våra nya vänner ringde och undrade om vi ville följa med på en biltur och äta middag. Det tackade vi inte nej till och det bar av norrut. Kusten norr om Kapstaden är så vacker. Vi stannade vi en Thai restaurang, som ligger vid havet. Utsikten är strålande vacker, men vi fick sitta inne, det blåste rätt rejält från havet. Maten var god och vi åt alla med god aptit. Chauffören var vänlig nog att köra oss runt lite så vi fick njuta av utsikten och titta på hur man bygger … Det fullkomligt exploderar av ny hus. Så trist att se. De ligger så packade, så alla lever i en enda stor familj. Inga butiker eller restauranger, man är beroende av bil för att komma till de få som finns. På vissa platser tror man att man kommit till en förort i Stockholm. Det är många som investrat och spekulerat – men jag tror ingen kommer att vilja bo där. Allt vänder sej till turister, de stackarna har väl fått se en vacker bild på den fantastiska stranden och utsikten – som faktiskt finns där, men bara för en del. De andra måste ta sej ner till havet för att kunna njuta – förhoppningsvis på gångavstånd.