Andra natten i vår smala säng, och jag börjar redan vänja mej … eller så blir jag så trött till slut att jag sover ändå. Vet inte, men det fungerar trots att jag inte kan breda ut mina armar o ben, som jag föredrar – det går faktiskt att sova liggandes på rygg med armarna längs kroppen. (Lite överdrivet…) Ja, inte så lång stund, men tillräckligt ….

Vädret var inte lika vackert idag, men det var varmt. Jag löste melodikrysset, ute på tersassen, tillsammans med syster i Nynäshamn, vi var jätteduktiga – vi klarade allt och har nu, återigen, skickat in via nätet. Så håll tummarna och lyssna nästa lördag om det är vår tur att vinna … Någon gång borde det vara det. Glömde lyssna i morse, så kanske det dyker upp en liten present i lådan denna vecka, förra veckans vinst, alltså … 😉

Vi lämnade ön strax efter lunch idag och hade tur, för när vi var i ett närliggande köpcentrum, för diverse inköp, så satte det igång att spöregna – någon öppnade en kran. Några stackars flickor som hade ett uppträdande utanför en av butikerna blev totalt dränkta på några minuter. Själv fick jag vänta flera minuter innan jag kunde ta mej ut från den butik jag besökt. Det var verkligen regn!!! Senare på eftermiddagen blev det till o med hagel, men då var vi i säkerhet i lägenheten …

Det är inte helt fel med värme omväxlande med regn, se resultatet …

Denna bild är till dotterdottern, hon var med och satte lökarna förra året ….

Vi vaknade till en strålande dag. Natten var så där, det kommer att ta tid att vänja sej  vid vår smala säng – vi är ju vana att sova i king size, där man får ropa till varandra. Inte fråga om det i denna säng, här är man medveten om varandra hela tiden.

Det blev morgonte ute i det gröna, under körsbärsträdet som slår ut i blom vilken dag som helst, en liten dansk därtill och livet var så där ljuvligt som det är i vissa stunder. Jag hade besämt mej för att ta det lugnt, och satt mest och bara latade mej. Tog sista dosen av min medicin, nu hoppas jag att det är slut med halsont och förkylningar på några år. Det mesta jag gjorde var att gå runt och inspekterade lite som skall tas om hand i sommar. Helst före maj månads utgång, då halva lilla familjen från CA kommer.

Maken grävde om komposten, så nu kan vi börja ”samla” igen. Den är ett litet underverk, vi lägger dit avfall och får jord tillbaka. Ja, den faktiskt försörjer oss med jord, även om vi köper lite emellanåt så är det många säckar som vi slipper släpa hit.

Jo, jag gjorde faktiskt lite nytta också, jag planterade de penséer som vi köpte med oss för att få lite blomning på altanen. Annars flödar det av blommande påskliljor och scilla – ja även gullvivor – så vackert …

Vilken dag som helst …

En som njuter av livet, eller är det solen … ?

När vi ätit frukost och vår övernattande vän åkt hem till sitt, så bestämde vi att vi skulle åka till stugan för att njuta av det vackra vårvädret. Och det var det, vackert och varmt. Vi satte oss i solen och det ena plagget efter det andra åkte av. Jag till o med somnade i solen … Jag tillhör inte dem som gärna sover på dagen, men idag hände det till o från flera gånger. Skönt var det i alla fall.

Efter någon timme var det dags att göra lite nytta … inget tvång – frivilligt… maken gick ner och satte plastbåten i sjön och fick på motorn – den startade på första rycket. (En prestige fråga när grannarna frågar.) Under tiden så flyttade jag ut grillen och alla andra attiraljer, från vinterförvaringen i vardagsrummet, till altanen. Golvet blev dammsuget och torkat, mattorna kom på plats och sist så kopplades TV:n in. Det är ju inte bara att sätta i kontakten numera, den skall kopplas ihop med digitalbox också. Men leve den moderna tekniken, digitalboxen och TV:n kom ihåg förra årets mödosamma inställningar … Det hela kom igång innan jag ens hann förtvivla … 😉

Sedan hjälper ju inte det, det skall ju vara något att titta på också … Ikväll var det hockey-kväll – varken maken eller jag är intresserad …

Gullvivorna har redan kommit – tidigt …

Nu skall båten i sjön …

Är det inte ljuvligt med vår …

Båten är provkörd till belåtenhet …

Vilken dag..!  Trist, stressig och hårt arbete. När den nu äntligen är slut, så är maken och jag, detsamma.

Vi har nu stängt stugan, ett trist arbete som alltid tar längre tid än beräknat, det verkar dessutom ta längre o längre tid för varje år. Kan det bero på att egentligen så skulle vi vilja stanna kvar …?  Vet inte, det är i alla fall alltid med sorg i hjärtat. Som alltid så är det något som hakar upp sej. I år var det bastun – en stuga som ligger halvvägs upp på berget, vilket gör att där placerar vi båtmotorn och i år dessutom vedklyven. Två supertunga apparater som är ett h-e att få uppför berget. När vi skulle låsa, så gick det inte att låsa. Låskolven gick helt enkelt inte in i det lilla hål i karmen som den skall gå in i… Vi hämtade kofoten, konstaterade att karmen låg lite för lågt för kolven – hur nu det uppkommit under sommaren. Vi lyckades inte och efter en halvtimme så gav vi upp. Maken gav upp totalt och struntade i allt – han var så slut av allt bärande. Han hade tömt våra vatten tunnor på några hundra liter vatten, vattnat behövande rabatter, vilket betyder att han burit dessa liter kors och tvärs över tomten.

Jag som haft innetjänsten, dvs dammsugning, våtorkning, tömning av kyl o frys, var inte fullt så slut i ryggen, så jag var äppelhurtig och genomdrev att vi flyttade dessa två prylar, motor och klyv, uppför berget med hjälp av skottkärra. Fattar inte hur vi orkade. Den som var i övre delen av kärran fick böja sej och jobba i knähöjd, den andre fick försöka lyfta för att kompensera – vet inte vilket som var  värst, lika illa skulle jag vilja säga. Vi fick i alla fall upp apparaterna och helt slut så fortsatte vi totalt ledbrutna med det resterande. Det innebar att skaka alla mattor, sängkläder, dynor och lägga dem högt, så att sorken inte kommer åt. Sätta upp stöttor mot eventull snö på altanen osv, osv, osv… Tömma vattensystemet, fylla med antifrost i govlbrunnar och vattenlås, lägga ut vitlök (mot sork – skall hjälpa enligt en del), lägga ut riktigt råttgift – inneslutet i specialförpackning enligt Anticimex …

Ja, jag tror att vi inte glömt något – jo, den den trådlösa telefonen sitter fortfarande inkopplad – men det får vi ta.

Nu står alla prylar här i hallen och vi kryssar oss fram, så nu se vi fram emot de följande dagarna då vi skall förvandla detta till ett hem och dessutom packa för ett halvt år och stänga lägenheten för samma tid …

Grannen pekar på all packning, det det var lika mycket till …

Det var dessutom inte så mörkt som kameran ville ge sken av, här är rätt ljus – men skärpan …

Fick med mej den sista sommarfägringen – ljuvligt, resten hamnade dessvärre på komposten …

Ännu en underbar höstdag. Maken donade utomhus och jag gick igenom lådor och garderober för att ha koll på om där är något som skall med i packningen. Konstaterade att mössen/sorkarna har varit i en av byrålådorna – jag hade själv varit i den byrålådan för en vecka sedan och då fanns inga spår. Men måste tillstå att jag trots allt blir ganska impononerad att de överhuvudtaget lyckats ta sej in i just den lådan, den tredje från golvet… Blir lite nervös när jag tänker på hur vi skall kunna hålla dem borta hela vintern. Jag kommer ju, naturligtvis, att lägga ut mina vitlöksklyftor – men vet inte om det hjälper eller inte. Har litat blint på denna metod, men har nu hört om de som kommit tillbaka till sina stugor och som har haft mössinvation, mössen har helt enkelt ätit upp vitlöken …

Maken har tömt blomkrukor idag, så trist … det är ju oåterkalleligt, men några blommor är ju bara så fantastiska just nu. Maken är mer hårdhudad än jag, han försöker tala om för mej att efter första frosten så är de förstörda i alla fall. Jo, jag vet det – men … Mina rosmariner är så stora o fina, femtungan är helt otrolig – har aldrig haft sådant fint exemplar tidigare. Känns lite konstigt att de skall hamna på komposten – jag försöker intala mej att åtminstone en rosmarin kanske jag kan ta med mej ner i resväskan. Det har jag gjort tidigare. När vi bodde i Ghana tog jag med mej en rosmarin från Sydafrika, jag spolade rent rötterna och packade in den i en plaståse i ett tomt hushållspappersrör. Men nu skall vi flyga via London. Och om det är någon flygplats som har säkerhetskontroller bakom varje hörn, så är det just i London. Vet inte om det är möjligt att få med en krukväxt – även om jag spolar rent rötterna. Maken talar om för mej att jag är fånig – ”det finns ju hur många rosmariner som helst att köpa i SA”, han har rätt, men just den här …

Ja, vi bestämde oss för att stanna en dag till här på ön. Vi trivs så bra och det är så ljuvligt när vädret inbjuder som det nu har gjort i två dagar. Men imorgon är det oåterkalleligt – då skall vattnet tappas ur systemet, sängkläder och mattor skall rullas ihop och förpassas till mössfri plats, golven våttorkas och ….. Ja, allt kommer att bli så tråkigt och otrevligt, så vi kommer att längta till den stund grannen tar oss över vattnet till fastlandet. Vi drar upp vår gamla plåtbåt på ön, vilket gör oss beroende av grannen att komma härifrån och att komma hit igen till våren.

Maken vägrar att ge upp sommarkänslan, han älskar att titta på fåglar. Men nu flyttar fåglarna…

Min femtunga …

Mot komposten …

En stund i eftermiddagssolen, sista gången för i år …

Det tog en stund i morse när jag vaknade innan jag förstod var jag var. Men när jag insåg att jag var på ön, och att det var strålande vackert ute, så kändes det inte helt fel. Jag satte igång att tvätta det sista, lakan, handdukar mm. Visserligen kommer vi att ligga en natt till i lakanen, men jag inbillar mej att det är lite bättre med bara ”lite begagnat”. Det är ju sorkår i år och den här veckan har jag sett tecken på att de varit inne – även när vi varit inne…

All tvätt hann inte torka idag, det berodde nog mest på att solen står nu så lågt, och att klädstrecket låg i skugga på eftermiddagen. I somras så hade det full sol och tvätten torkade mellan maskinerna, så nog märks det att det är höst. I morgon sätter vi igång med den ”stora” stängningen, idag var det lite mjukstädning bara. Dessutom så skulle jag passa på att ladda ner en massa från nätet – igen – till nya datorn, medan jag har nätverk. Det gick som en dans och jag var så glad, tills jag skulle kolla allt – då var något fel, fråga inte mej, men jag var tvungen att göra om det hela och ladda ner i annat program – tror att det är rätt, om inte så måste jag låta det vara.

Ja, hösten är här till vissa delar, men gräsmattan växer så det knakar – maken trodde att det var färdigklippt och har ställt undan gräsklipparen. Vissa buskar och träd har sommarfägring, medan andra visar tydliga tecken på att de redan gått i vila. Själv har jag nu kommit i uppbrottstämning och känner att jag gärna kan hoppa över denna vecka och bara åka iväg. Har nu insett att det blir ingen mer svampskog för mej, kanske jag inte missar något – men spänningen …

Fortfarande finns det lite sommar att hämta …

Ja, även solen glittrade sommarlikt i vattnet …

Men nyponen och den tidiga solnedgången visar att det är höst …

Liksom brasan på kvällen….