Jag hade bett maken att ringa för att kolla att jag var vaken i morse. Jag skulle åka till Nynäshamn med kusin till min syster och vi skulle ut och leta svamp. Jag vaknade av mej själv vid halv sju tiden, men somnade om. Jag drömde så intensivt, så när telefonen ringde blev jag riktigt irriterad över att jag inte hade hunnit lösa problemet. Men när en telefon ringer så svarar man, dröm eller inte …  Det tog några sekunder innan jag visste var jag var  och ytterligare några innan jag visste vilken telefon och hur den fungerade …  Alla telefoner nuförtiden fungerar olika. Jag menar nu de trådlösa. En del har separata knappar för att svara och att lägga på luren, andra har samma knapp, dvs när man trycker första gången så svarar man, andra trycket på samma knapp – man lägger på luren … I vår familj har vi båda sorterna, så det blir ibland ganska konstigt – men för det mesta så ser Telia (vår leverantör) till att samtalet kommer fram, om än i något förvirrat tillstånd. Dvs, man vet inte om man ringt upp eller om man svarar på ett inkommande samtal …

Vi kom iväg till Nynäshamn och vi kom ut i svampmarkerna, dvs markerna var där – men inte svampen… Inte ens skräpsvampen – totalt sterilt vad beträffar svamp, men naturen var bara så underbar. Vi fikade på en udde med sandstrand och klippor och havet på båda sidor. Solen sken just då, men när vi var färdiga kom en skur, men inte många minuter. Så vi dröjde oss kvar där ute i det vackra landkapet – ingen ville hem …

Fortfarande förväntansfulla …

Vackert eller hur …?

Svamp eller ej, trevligt hade vi i alla fall …

Dagens skörd …

Dagen har ägnats åt att rensa datorn från allt personligt. I morgon skall jag hämta en ny tom dator, och utvalda delar av det utrensade skall läggas in i den nya. Om jag är människa att klara av det. Allt jag rensat har jag lagt på min extra hårddisk som har fått fungera som extra minne till min kära dator, som blivit för ”klen” för allt som jag stoppat in i den. Det är ingen skillnad på att vara dator eller människa och bli gammal, minnet är det första som fallerar. Datorn har det mer förspänt, den kan få ett extra externt minne, men inte människan – än …

Vilken tid det tar !! Maken gick omkring och hummade, han ville ut och ta en promenad – till slut så gick han själv. Lika bra det, för jag är inte riktigt klar än. Det är bilderna som är boven, jag har nu ca 20 000 … vad jag nu skall med dem till. Tittar lite då och då, men hinner inte med så många åt gången. Har också försökt att ägna tid till att ta bort dåliga osv… Men det tar sådan tid och jag har dessutom så svårt att bestämma mej …

Än mer spännande skall det bli att se om jag lyckas ladda in något av de program som jag arbetar i, för att inte tala om mailen, som inte ens fungerar i min nuvarande dator … än är det den ena inställningen eller den  andra som är fel, eller så är det servern. Det enda säkra är att det väldigt ofta är något fel.

Ja, minnet fallerar som jag skrev. Har inte kommit ihåg kameran i dag heller …

PS. Vi smakade på sparrispotatisen idag, den var mycket god…

Det blev ingen dagbok idag – dvs igår… Vi var bortbjudna på en trevlig återförening med ”Tanzania-gänget”. Några av oss hade inte setts på 8 år, räknade vi ut. Vi kände dock igen varandra och vi tog upp tråden där vi droppade den förra gången. Vi var tvungna att droppa den igår igen… Klockan hann bli över halv ett innan vi bröt taffeln. Maken och jag hade bestämt att det skulle bli en tidig kväll, eftersom jag skulle köra till Arlanda tidigt på morgonen och hämta dotter och barnbarnen. Och tidigt blev det…

Somm alltid vankas det god mat, och det var verkligen inget fel på servicepersonalen – mor och dotter…

Det har varit en dag i ”plockningens” tecken. Dvs. jag har plockat med allt möjligt, ibland hade jag kontroll, men alltför ofta hade jag ingen aning vad jag egentligen plockade med. Jag har rotat på vinden och jag har rotat i källaren, och däremellan har jag haft tvättstugan. Det var det enklaste, hade knappt något att lägga i maskinerna.

Eftersom vi, syster Kicki och jag, skall åka till Hälsingland imorgon så har jag lagat mat som vi skall ha med oss för att slippa det imorgon kväll. Jag har kokat köttgryta och gjort köttfärslimpa. De skall nu fraktas upp imorgon i originalförpackning, dvs gryta o form. Vi får se hur det går. Enligt SMHI så skall vädret inte vara det bästa, tyvärr. Vi får bara hoppas att det inte regnar hela tiden.

Vid 8-tiden kom syster Kicki från Göteborg. Det blev lite ost och rött vin, medan vi halvhjärtat, tittade på semifinalen till Eurovisionsfinalen. Jag tyckte de flesta låtar var så där, men gillade bl.a. Norges. Men  semifinalen dominerades av de ostliga länderna och de var också därifrån som finalisterna kom. Norge kom tyvärr inte med.

Verkar som om det idag är viktigare med avklädda damer och halvnakna dansare … Hörde en känd textförfattare på radion idag, som tyckte att det kanske hade blivit för många länder som deltog numera, och jag är böjd att hålla med. Annat var det på den gamla goda tiden när segern alltid togs hem av de latinspråkiga länderna, framför allt Frankrike. I andra hand kom de engelskspråkiga och de nordiska länderna hamnade på jumboplatserna…

Det är viktigt med show…

Vaknade i stan i morse, det tar alltid en liten stund innan jag vet var jag är, vilken sida på sängen som jag skall stiga upp på. Men sedan hittar jag numera ganska bra. Det var faktiskt skönt att det var mulet i morse, jag kunde kura i morgonrocken en stund innan det var dags att ta itu med allt som skall fixas inför resan upp till Hälsingland. Kom en bit på väg, men det är lite kvar att fixa med. Och som alltid i Sverige, man vet inte vilka kläder man skall packa. Skall det vara kallt hela helgen eller kommer solen och det tänkas bli shorts några timmar mitt på dagen?

Man talar om global uppvärmning och värmerekord, men dipparna på kylan från nordanvinden har inte den globala uppvärmningen rått på ännu. Enligt tidigare erfarenhet så brukar det kunna bli väldigt varmt vid stugan där uppe. Och Hudiksvall var ju varmast i landet häromdagen, så… Ja. så det blir som vanligt, en stor väska med varma vanliga kläder, varma arbetskläder, lätta vanliga kläder och lätta arbetskläder, baddräkten lämnar jag hemma – det får bli en utmaning…  Inte för att jag skulle komma på idén att bada även om temperaturen stiger över tjugo grader, men det är dags att bryna på de delar som nu varit så inpackade en längre tid. Maken däremot ser ut som en pepparkaka, men vi har inte samma uppfattning om vad som är varm eller kallt.

Maken stannade kvar på ön, för idag skulle det komma en trädfällare. En pensionerad skogvaktare, 78 år, aktiv orienterare på hög nivå. Han fällde 10 träd, kvistade och choppade upp dem i kubbar. Han började kl 10 och var klar kl 4… Tyvärr var jag här i stan med kameran. Maken talade om att man nu vadar fram på tomten bland grenar, så han har full sysselsättning en tid framåt.

Två små fåglar på en gren…

… En till, från idag…

Vaknade i stan i morse, ganska skönt med vattentoa måste jag erkänna… Men det är fortfarande ganska vilset att veta var jag skall hitta saker o ting… Bara en sån enkel sak som underkläder… letade efter en viss BH… Nu är det inget större problem, det finns alltid en annan att ta till, men…

Det var dimma i Sthlm i morse, tack o lov. Annars hade jag varit mycket besviken på att inte kunna vakna på ön och sitta ute o njuta av morgonen. Nu passade det mycket bra att få vara i stan och inte behöva stressa tillbaka. Så småningom så var vi färdiga att ge oss av, via diverse inköp i stora matbutiken. Den, butiken, måste vara ca ½ km lång, åtminstone känns det så, särskilt som man glömt något i andra änden. Det är självscanning – om man vill – och vi vill. Det ställer krav på att komma ihåg, vore ju pinsamt om de hittade något man glömt att scanna in. Vet inte riktigt vad som händer då – är det frågan om snatteri måntro?

Allt gick bra idag, men det blev dyrt… Det var så många extrapriser, som verkligen var extra priser. Köpte en hel laxsida för 49 kr kilot…! Maken protesterade förståss, men det gör han alltid, så jag lyssnar inte längre. Den, laxen, kommer att räcka till mist 6 måltider för oss. Ja, vi har nu kommit upp i ”extra-prisåldern”… Varje krona räknas. 😉 Men vi har inte börjat resa över hela stan för att spara en krona – än…

Börjar att känna av halsen igen, trodde att jag nu var kurerad, men detverkar inte så. Tillbaka på ruta ett…

(Jag har nu försökt (i en ½timme) att ladda upp några bilder, men det går inte… får försöka imorgon igen.)

Så här grönt är det nu i stan…

Här ute eldade vi brasa, det är ju faktiskt ganska mysigt…