Idag var det nästan skönt att det var dimma när vi vaknade. För som de goda svenskar vi är, så måste man sitta ute till varje pris när det är fint väder. Idag kunde vi ta det lite lugnt, en stund iallafall, sedan kom solen och då…

Nu blev det inte så lång stund. Vi hade stora planer på att städa, behövligt, de nya mattorna luddar ganska bra, men har jag ägnat mej åt data vård istället. Har så dåligt samvete för allt som jag lägger in, läs bilder, som gör att minnet blir mindre och mindre (precis som det egna…), men nu blev det äntligen av att rensa bland bilderna och att lägga över på extra hårddisken. Tänk om man kunde göra det själv också. Bara lägga över alla tankar som man inte vill tänka, eller plocka fram allt som man borde ha kommit ihåg, men som man inte minns…

Jag har också gjort i ordning ett provisoriskt skrivbord åt mej, så nu slipper jag ha datorn på fotpallen och sitta dubbelvikt för att kunna läsa. Armstödet på fåtöljen har fungerat som musmatta. Jag har fortfarande ingen musmatta, men baksidan på ett block fungerar alldeles utmärkt. Bordet är lite högt, men med två trädgårdsstolar, i plast, staplade på varandra och dubbla kuddar, så når jag upp. Den stora nackdelen är att det är så ljust ute, så jag måste dra ner jalusierna, inte så kul tycker jag (är ju som sagt nordbo…)

På eftermiddagen kom dimman tillbaka, denna gång inte från havet – utan den rullade ner för berget. Ganska effektfullt. Det till o med blev lite duggregn av det hela, inte många minuter men allt räknas. Vi upplevde det eftersom vi var på väg till en grekisk restaurang. Ingen av oss orkade laga middag idag, så det fick bli ute. Spartanskt och enkelt, men god mat och rask service. Och vi blev rejält mätta…

Jag har också suttit och strulat på internetcafeet, inget ville fungera, så jag gick hem igen, och…. Just nu är jag uppkopplad på någon grannes trådlösa nät – vi får se hur länge det varar….