När jag vaknade i morse så kunde jag mer känna än se att det antagligen var dimma. Och det var det, mjölk utanför fönstren. Man hade lovat vackert väder, sol och varmt. Vi skulle ta hand om barnbarnet och visste inte om vi skulle packa matsäck och gå i Nacka Reservatet eller åka till Skansen. Vädret avgjorde, på Skansen spelar det ingen roll om det är dimma, man kan äta inomhus.
När vi hämtat gossen och var på väg med Djurgårdsfärjan så försvann dimman och solen kom fram. Vädret blev det bästa tänkbara. Vi vandrade omkring och såg alla de stora djuren – mest intresserad var barnbarnet att få se älgen, men han blev också helt fascinerad av björnpappan. Han uppträdde lite underligt, men under sina vandringsturer – som upprepades – så passerade han några fönstergluggar . och där stod vi. Kände direkt att det handlade inte om någon snäll liten björn som i Mors lille Olle … Kände också att jag skulle verkligen inte vilja hamna i ett oförberett möte i skogen med en björn. Sedan får försvararna av rovdjuren säga vad man vill … Skall man möta en björn skall man vara förberedd som våra förfäder, med spjut – inte hinkar och bärplockare eller svampkorgar …
På vägen hem passerade vi en leksaksaffär och inhandlade Lego. Jag tog fram en stor kartong med grundbitar, som jag tänkte kunde vara bra att ha här för barnvaktstillfällen. Barnbarnet hittade en liten kartong med en byggsats för en sopbil. Han konstaterade att han hellre ville köpa den istället för den stora byggsatsen. Jag hittade några små komplementbyggen och vi åkte hem för att bygga. Vi satte oss på golvet och började. Det är bara att konstatera att han är blixtsnabb att uppfatta hur man gör, han behöver bara titta på bilden. När jag sitter där med instruktionerna och säger att vi måste följa ordningen, så säger han: ”Farmor, jag vet att det skall vara så här …” och han har rätt. Vilken känsla är störst? den att barnbarnet 4½ är snabbare i uppfattningen än jag, eller stoltheten över att han är snabbare än jag …? Som stolt farmor så segrar den känslan …
Kameran glömde jag naturligtvis hemma …
Bolibompa kan vara spännande när man är tillräckligt ung …