Jag sitter fortfarande på min plats i ”innanför dörren”, vid vårt balkongbord. Har inte fått igång det trådlösa än – har faktiskt bara gjort ett försök. Orkar inte ta fler motgångar just nu, så här sitter jag med min gula kabel ca 1½ m lång.
Igår hade vi vår traditionella julmiddag – ca 80 personer kom, förväntansfulla för att få smaka svensk julmat. Och jag lovar – de blev inte besvikna. Det var en ny matgrupp, så vi visste inte riktigt hur det skulle bli – men det blev mycket bra. Det är ju synd att man inte kan äta mer än till man blir mätt. Då fanns där fortfarande det jag skulle vilja smaka av. Ostarna fick jag hoppa över, liksom glassen till fruktsalladen. Men jag njöt av Janssons frestelse och hemmagjorda köttbullar, sillsallad och sill. Potatis var inte att tänka på.
Sedan kom en liten söt Lucia, med sin lillebror som tomtenisse och mamma var stöttande tärna. Det var första gången hon var Lucia för så många människor, och precis då lade stereon av och det blev några nervösa minuter för den stackars Lucian. Men vi var många som kan Lucia-sången, så det fick bli mänsklig sång i stället. Inget fel alls – till o med mycket mer stämningsfullt. Efter sången bjöds vi på lussekatter .
Det blev en intensiv dag och när vi var hemma igen blev maken och jag sittande i en timme med fötterna i högläge med varsitt glas starkt för att lindra värken i fötterna. Vi var på benen i stort sett hela dagen. Han var engagerad i att sälja sin egen kryddade snaps och jag med massor av annat. Bland annat lotteriet. Där var jag så engagerad att jag glömde att köpa lotter själv … Vi fick köpa de tre sista på lottringen. Hade så gärna velat vinna några av vinsterna – men det var andra lyckliga vinnare till dem.
Idag har det varit ganska avslaget –men massor för mig att skriva. Tackbrev till de som engagerat sig, uppdatera hemsidan – med ett program som kan göra en galen, strula med Photoshop – pratade med dem i Sverige och det är licensnumret som gäller – och det har jag inte med mig. Fodralet ligger kvar hemma i Sverige – har ni hört det förut? Det hjälper inte att jag har skivan i min hand. Den har jag släpat med i flera år – en äldre version, men fungerar alldeles utmärkt (ha, ha) utifall att det skulle bli något galet och att jag då skulle kunna ladda in programmet på nytt. För att spara vikt och plats så ligger den i mitt CD-fodral. Kommer inte ens ihåg att jag knappade in något nummer när jag laddade in programmet i denna dator – men det måste jag ju ha gjort …
Det mesta lutar väl åt att jag inte kommer att kunna göra några julkort i år, tyvärr. Vår snälla granne var inne ikväll för att försöka hitta det, men inte så lätt när man inte riktigt vet vad man skall leta efter – ett tomt CD-fodral, bland en massa andra fodral – det finns några att välja mellan.
