Solen sken i morse och det var helt underbart. Vi hade bestämt att vi skulle fiska strömming. Men det tog några timmar innan vi kom iväg. Från början skulle vi alla åka, dvs barnflickan, maken, tre barnbarn och jag. Men så bestämde vi att det kanske inte var så lämpligt att den yngste följde med, eftersom han blev så rädd då han åkte över till ön och det kom en stor båt som gjorde så stora vågor att det stänkte över relingen. 

Det blev maken, två barnbarn och jag som gav oss iväg. Jag hade packat en flaska vatten – i brist på saft, en öl (till maken) och – som jag trodde en burk med kex och massor med snytpapper, då alla tre barnbarnen är förkylda. (Undrar när det är dags för oss…?)

 

Vi hade en härlig färd, så länge som vi var i lä, men när vi kom ut på Grisslingen, så blev det lite vågor – inte stora, men det blåste in vattenstänk i båten. Båda barnen tyckte det var jätteroligt och skrattade högt varje gång. Vi kom fram till fiskestället och började dra – och vi fick inte en enda strömming. Det kom en annan båt och vi visade tummen ner, de fick inte heller. Dagen innan talade en granne om att det var bara att skyffla upp med skovel, så var inte fallet idag. 

Men, efter tio minuter så fick vi en strömming och gossebarnbarnet skrek av förtjusning. Flickan var mer sansad – hon var ju med i fjol (och skrek lika då), men nu var hon luttrad och bara skrattade. Det var ingen skyffling vi ägnade oss åt, men en eller ett par åt gången gjorde att vi fyllde botten på hinkarna. Vi hade talat om att de skulle säga till då det ryckte i reven. Och det ”ryckte” hela tiden – förståss  😉 Men ibland var det på riktigt. Efter en stund så tröttnade gossen och jag skulle locka honom med fika. Ja, hur kul var det att få ett glas vatten …? Men vi lyckades få honom att hålla ut tills vi bedömde att vi åtminstone hade det antal som skulle räcka till middag.

Sedan blev det rensning på bryggan och barnen var så spända på att få se måsarna när de kom och skulle äta av renset. Men de vågade sig inte fram och de var dessutom bara tre stycken, vad har hänt med måsbeståndet? Så inte ens det fick vi uppleva, när måsarna slåss om renset.. Vi åt inte heller strömmingen, för det blev så ”olika” med allt. Dottern skulle fixa nytt pass till barnbarnet, så de gav sig iväg till Nacka och vi andra åt bara rester från dagen innan …