Hajar… | Marie Wiberg

Imorse fick jag nästan sova ut, maken, som lagt sej tidigt, började stöka i köket. Jättebra, men 7.30… Våra gäster hörde iallafall ingenting och kunde sova ytterligare en timme. Sedan hade vi lite frukostkaos. Vi har inte riktigt hittat formerna för hur fem vuxna och ett barn skall samsas i vårt lilla kök, få plats runt vårt lilla bord, som inte får plats i köket. Men eftersom alla ville sitta på balkongen, så löste det sej. Vi dukade upp alltsammans på vårt lilla bord, buffé helt enkelt och var och en fick plocka och sedan packade vi ihop oss på balkongen. Och även om det var trångt så gick det bra, alla fick mat i magen och verkade nöjde.

Idag stod Waterfront på agenden, och där skulle Akvariumet besökas. En otroligt facinerande anläggning. Vi hade tur att komma när man skulle mata fiskarna. Men man matar olika fiska olika dagar. Idag var det de botten ätande fiskarnas tur o sköldpaddans. Två dykare, kvinnliga, gick ner med en matlåda. Bottenfiskarna visade sej vara baracudor…

Det var ganska häftigt att se hur en matade baracudorna, alla andra fiskar som var runt om och som också var nyfikna, men inte aggresiva. Sedan fanns där ju ett antal hajar… den ena damen hade en pinne !, som vapen mot dem. Och den använde hon vi ett tillfälle mot en haj som var för närgången. Hon helt enkelt simmade med hajen och höll pinnen i bredvid hajens kind, så att den inte skulle kunna svänga vänster… och hugga för sej. Verkade väldigt enkelt… varför har man inte tänkt på det. Alla som simmar i hajrika vatten tar helt enkelt en liten pinne, på en halv meter, med sej. Och om hajen kommer för nära, så håller man bara pinne lodrätt bredvid kinden, så förstår hajen att – hit men inte längre…

Det tog lång tid på akvariumet, det fanns så mycket att se och det var så facinerande, så efteråt var vi alla helt slut. Så dagen sluitade med att vi köpte med oss grekisk ”Take away”, jättegott. Nu sover alla utom jag. Jag har hundrafemtio bilder som jag skall välja några ur…