Första dagen var lugn, bortsett från alla ansträngningar att få in Lucia på SVT Play. Igår fortsatte det med uppvaktning av en 70-åring. Tack o lov bor hon i samma hus och vi behövde bara ta oss ner två trappor. Där var flera av våra vänner i Svensk kolonin här i Kapstaden. Trevligt mingel med god plockmat och bubbel.

Jag kom i säng alldeles för sent – gick efter klockan på datorn och den hade av någon anledning ställt in sig 2 timmar fel i fel riktning. Jag tillhör dem som inte blir trött på kvällen utan får hålla ett öga på klockan för att få min sömn. Det var ganska segt att stiga upp i morse kan jag tala om. Hilda skulle komma och då vill jag inte ligga kvar i sängen. Vill vara påklädd och mottaglig för småprat.

Jag tog mig upp och var påklädd när hon kom. Hon var strålande glad – jag försökte visa samma glädje, men jag visste knappt vem jag var. Hon var glad att jag var tillbaka och jag var glad att se henne. Hon är en bra och trevlig person. Det känns trevligt att ha henne omkring sig – vilket är viktigt – hon kan mer om vårt hem än vi själva. Nu ska hon åka hem till Zimbabwe i jul och bli borta en månad. Hon undrade om hon skulle fixa någon som hjälper oss, men vi sa att vi nog borde kunna klara oss själva. Fast vem vet, man ska ju tvätta och byta lakan och sånt där  …

Påbörjade planteringsarbetet på balkongen när Hilda gått hem – borde egentligen gjort det medan hon var kvar – hon städar mycket bättre och snabbare. Jag hann inte bli helt klar innan det blev mörkt, ca 20.45. Det är några timmars arbete kvar och sedan får jag städa efter mig själv …