Det blev en stunds ”hjärntvätt” i receptionen innan det var dags för mig att ta ett gäng damer med mej och vandra till konferenslokalen i Waterfront. Vår ordförande infann sej, två timmars bilkörning igen … Hon stannade bara till lunch, men otroligt – hur orkar hon. Hon är 79 år. Vi hade ett bra möte där mycket diskuterades mycket, sedan skall vi var och en fortsätta i vår egen lilla ”håla”.
När mötet var över så skulle alla till hotellet för att göra sej fina inför kvällens festmiddag på Moyo/Spier – en afrikansk underhållning med afrikansk buffé. Men jag skulle visa vägen till hotellet. En skulle köpa sjal, visade vart hon skulle gå och hon gick med löfte att vi skulle hämta henne. Men de andra bara försvann, jag väntade en lång stund – så jag fick hålla mej till henne med sjalen – så att jag åtminstone fick med mej en tillbaka till hotellet.
Tre bussar skulle vi behöva och vi i receptionen skulle vara med den sista bussen – liksom våra män. Det blir alltid några eftersläntare, inget undantag denna kväll. Men, det kom ingen buss. Där stod vi och det dröjde drygt en timme innan vi fick en ersättningsbuss. Chauffören hade åkt hem och lagt sej att sova.
När vi äntligen kom fram, så hade vi missat vårt eget mingel med välkomstdrink och då deltagarna fick amerikansk målning i ansiktet. Det var mörkt och alla hade satt sej till bords och börjat äta. Fick inga fotografier från den roliga happening som skedde före vår ankomst, och där vi skulle ha hållit våra tal. Vi var tillsagda att inte hålla tal i det tält där vi satt, det skulle störa de andra gästerna.
Jag åt lite, maten var mycket god, men jag var inte hungrig. Jag ägnade mej åt att gå runt till borden och säga några ord och skåla. Kom underfund om att jag nog skulle låtsasdricka. 😉 Någon utverkade tillstånd att vi skulle få hålla våra tal i alla fall. Och så blev det. Alla vars så nöjda med kvällen, men maken och jag får väl åka dit någon gång så vi får se vad det är som sker före maten …
Dags för lunch …
och teabreak, bl.a. scones med vispgrädde och sylt …
Hej!
Hoppas att det har gått bra med allt!
Kram Niclas
Puh …!
Ja, vi har lämnat 111 glada tanter, som tycker att allt är fantstiskt … Inte så svårt när vi haft Kapstaden till hjälp …
Kram till er alla!
M