Våra amaryllisar har nu blommat sedan i oktober …
På hemvägen köpte jag lax, som skall gravas. Sedan tog maken fram granen, man behöver ju inte ta in den, den är ju redan inne – enligt maken. Och det har han väl rätt i. Så uppstod det klassiska – belysningen fungerade inte … Maken kastade sig ut på stan för att fixa. Det tog en evig tid, blev visst nån öl på vägen också, eftersom vi har så varmt. Han fick dessutom för sig att han skulle gå hela vägen fram och tillbaka. De kunde inte fixa den, sade de, men de ville sälja sitt eget i stället. Så de lyckades lura på maken två slingor som skall hänga i taket, i fönstret eller på något annat ställe. I granen skulle de definitivt inte hänga. Jag var lite putt, man kan inte klä en plastgran med kulor först och belysning sedan.
När jag någon timme senare skulle flytta undan lådorna med julpyntet, så stack det upp två askar med belysning, och då kom jag ihåg: Det var ju förra året vi hade problem med belysningen och jag fick gå ut och köpa ny. Den gamla skulle lagas, men det glömdes bort. Det är en tråd som skall lödas. Vi får se hur vi kommer ihåg nästa jul.
Glad blev jag igen och granen blev nästan klädd …
Inte lätt att komma ihåg år från år… jag skriver glatt lappar till mig själv på kartonger och i kokböcker – och skriver in i almenackan om saker som måste göras tidigare…. annars kommer man ju inte ihåg alls. Så glöm inte märka ljusslingan till nästa år! 😉
Ha, ha … precis den ambitionen jag alltid har och tror att jag verkligen genomför. Vilket jag kanske också gör – men det gäller att hitta lapparna … 😉
Kram
MM