Man ska inte skriva när man är stressad, det blir lätt upprepningar … 😉
Kompisen är verkligen en kompis – om jag inte belastar henne för hårt så går det bra. Men något underligt är det som händer …
Som jag skrivit om så har jag tömt hårddisken på allt innehåll – utom programvarorna. Men fortfarande var den upptagen till ca 75 %. I förrgår minskade plötsligt det lediga utrymmet med 10 gigabyte – det är mycket. Jag i min enfald trodde att det var diskeeper-programmet som lade beslag på utrymmet för att jobba effektivare med defragmenteringen.
I dag när jag, lämnade datorn så började den spela upp bilder från mitt bildarkiv – vilket jag har som skärmsläckare i vanliga fall. Men efterom jag inte har haft några bilder kvar på hårddisken så har det kommit upp en text om att den inte kan hitta bilder.
Jag kollade i mina ”tomma” mappar. Där var återkopierat både bilder och musik, motsvarande 10 gigabyte på min C-disk. Jag förstår inte riktigt hur det gått till … Kan det ha att göra med att en av de externa hårddiskarna är av typen att den uppdaterar allt som händer Dvs tar backup hela tiden. Den var inkopplad några timmar i går då jag letade efter några bilder …
Eller kan det ha att göra med att det finns ”nåt” som grejar med mitt – en liten urmelkotte kanske …
I vilket fall så är jag mycket nervös just nu. Jobbar som en tokig för att få tidningen färdig medan Kompisen fortfarande samarbetar. Hon får sina uppmuntrande klappar. Jag hoppas att hon håller ut till den första december, då får vi nya gigabytes och då skall tidningen laddas upp på nätet. Det går inte att fylla på extra – samma problem som när vi lämnade i april. Det är fortfarande inte åtgärdat.
I kväll har vi varit på ett jätte trevligt Bring & Braii i Camps Bay. Vi är ett så trevligt gäng Sweor här i CT – nu tog vi med oss våra gubbar, även de trivs ihop. Kvällen gick alldeles för fort. När maken och jag, sista gästerna natruligtvis, skulle åka med taxi hem så kunde det ordinarie bolaget inte ställa upp på minst en timme. Vi ringde till ett annat bolag och det skulle komma en taxi om fyra minuter. Vi gick ut efter ca 10 minuter och fortfarande ingen taxi. Efter två telefonsamtal så kommer en taxi, men där sitter redan två personer i bilen. Vi frågar om det är vår taxi. Jo, det är rätt taxi. Maken ville inte hoppa in, men eftersom det var långt efter midnatt så övertalade jag honom.
En av passagerarna förklarade att om man beställde taxi från detta bolag så måste man tala om ifall man vill ha direkt taxi. Vi åkte nu med en kollektiv taxi. Ok, spelade ingen roll eftersom han var på väg till vår bostad. Men ett kvarter ifrån oss stannade bilen och han slog av motorn. Vi frågade varför han stannade – jo, vi skull vänta på ytterligare en passagerare. Vi påpekade att bilen var full, chauffören kontrade med att det skulle gå att pressa ner ytterligare en i baksätet. Maken och jag satt på varsin nedfälld skiva (baklänges) och fick blåhålla oss i kurvorna. Säkerhetsbälte, obefintligt … Men vi sparade tydligen ca 30 kronor …
Jag får återkomma i morgon med bilder – nu måste jag sova, klockan visar 02.37 …