Den här sidan har varit misshandlad den sista tiden. Jag har helt enkelt inte känt någon lust att skriva … Vilket egentligen är mycket konstigt då jag normalt älskar att skriva. Det har dessutom inte fattats ämnen att skriva om – bara lusten.

Kanske bidrar lite att jag blev av med min lilla kamera – hade den alltid i fickan och tog bilder som inspirerade till att skriva. Min smarta telefon har en alldeles utmärkt kamera – men den rutinen finns inte, att ta fram den och fotografera vid de tillfällen som jag tidigare gjorde med kameran. Dottern har försett mig med bra kamera, men det är ingen som hänger om halsen varje dag. Har ibland tänkt att jag kanske skulle investera i en liten pocketkamera igen, men det verkar lite fånigt då telefonen tar så bra bilder – är ju egentligen bara rutinerna som ska ändras.

Inte så mycket annorlunda som händer här nere. Vi trivs med ljuset. Vi har hyrt bil och åkt runt lite. En dag bestämde vi oss för att åka norrut till en lagun, där badtemperaturen är som svensk sommar – dvs ca 20-22 grader i vattnet. Den dagen bestämde vädret sig för att bli mulet med dimma och vi slapp bada, men vi fick en härlig lunch på en restaurang vi tycker mycket om. Lagunen och restaurangen ligger i en nationalpark norr om Kapstaden. Man varnar för att man ska köra långsamt pga av alla sköldpaddor – vi har aldrig sett några tidigare. Den här dagen såg vi minst 15 st, varav tre stycken samtidigt – kul. Vi såg dessutom några Kudo, eller om det var Eland – stora vackra hjortdjur.

Min kära förening, som jag lagt ner så många timmar på och så många år – speciellt med hänsyn till den ålder jag befinner mig i. Jag offrade mycket av annat jag borde ha ägnat mig åt. Den har nu lagt ner … Detta påverkade mig ganska mycket under många veckor, jag var väldigt ledsen för det, men jag var inte beredd att gå in igen och rädda den – man behövde en ordförande för att fortsätta. Det är nog så att många som tillbringar sina svenska vintrar här inte har samma bakgrund som jag – detta att ha ett nätverk med svenskor, vilket jag saknat i alla år jag bott i udda afrikanska länder. Nu har vi en grupp svenskar här i den stadsdel vi bor i och vi träffas regelbundet och trivs tillsammans.

De senaste veckorna har jag varit ute på nätet och planerat för min lillasysters ankomst. Hon fyller jämt och jag tänker inte tala om hur många år – det är alldeles för många, även om hon är yngre än jag … Det är just det – jag är äldre …

En av våra svenska damer fyller år. Grattis Kicki!!