Vilken ljuvlig sommardag det har varit idag – igen … Vi satt, äntligen, i stolarna på berget och tittade ut över vattnet. Det är ingen fågelsång, men en kull skator som flög omkring och satte sig i trädtopparna. Deras läten är ingen skönsång precis, men det är roligt att det fortfarande är lite fågelliv. Det är ju ganska tomt och tyst nu.

Tärnorna försvann för länge sedan och nu har de sista svalorna dragit förbi. Gässen flyttar för fullt.

Grannen borrar, bygger och förorenar luften med en massa oljud. Hörs ju så mycket mer när allt annat är så tyst o stilla. Vi flyttade upp på altanen, där hördes det inte lika mycket. När vi sitter där kommer det en väldigt märklig båt. Vi tog fram kikaren, det visade sig vara en mini ubåt … Först tror man inte att man ser rätt, men jodå – det var en mini ubåt och det satt en person i den där ”hytten” som sticker upp, luckan var öppen. Han/hon hade stort, svart lockigt hår eller pälsmössa?

Hade inte en tanke på att ta en bild – tog ju en stund innan vi fattade vad det var. Sedan kom tankarna – ska man ringa och anmäla …?? Vad gör man när det kommer en ubåt i övervattensläge i den inre skärgården. Jag försökte slå på den beteckning som fanns på sidan, men fick bara upp sajter på polska eller liknande … Blev än mer konfunderad och fortsatte att leta och så flaxade det upp, på marinens hemsida, att det tydligen är en stor övning ute till sjöss. Jag drog slutsatsen att det måste ha något med den att göra – för inte åker man väl fullt synlig i övervattensläge om man är ute i oärliga ärenden – eller …??

Vi satt kvar en stund och läste tidningen och när jag tittade upp fick jag se en (havs)örn som cirklade runt ovanför vattnet. Mäktiga fåglar – det varade bara några minuter och sedan hade den cirklat bort.

Vilken tillfällighet det kan vara att få uppleva märkliga saker – det handlar bara om att titta upp i rätt sekund …