Jag sover så gott på nätterna – vet inte om det fortfarande är kvar lite jetlag, men tror inte det. Kanske för att jag har en stor säng att bre ut mig alldeles själv i – ingen som rör sig eller låter – bara jag. Nu låter inte maken speciellt på nätterna, snarkar eller så, men helt ljudlös är väl ingen av oss när vi sover.

I morse vaknade jag alldels för tidigt och kände av ryggen och axlarna – blir lätt så efter en lång resa med onaturlig ställning i 3 + 11 timmar och däremellan ska det lyftas tung bagage, man ska äta med armarna intill kroppen osv. Jag har tagit med utmärkta spikmatta. Det är bara att lägga sig på den och så somnar jag ofelbart inom 10 minuter – så också i morse. Har jag svårt att sova på kvällen behövs inga piller, fram med spikmattan och sömnen bara kommer. Kan rekommenderas. Synd bara att man inte kan använda den på flyget …

När barnen gått till skolan idag så åkte symaskinen fram och jag arbetade med lapptäcket. Lyckades att sy ca 1½ m meter som blev fel – måste riva upp … I morgon ska fyllningen och fodret på plats – hoppas jag hinner klart och kan stoppa undan det tills det är dags att överlämna presenten. Hoppas också dotterdottern tycker om det – vet inte om jag skrivit om att jag började på det långt innan hon var född, ja, ens påtänkt, och långt innan jag visste att lila skulle bli hennes älsklingsfärg … Nu ska hon fylla 9 år – måste ha hållit på i minst 12-13 år med det, jag som aldrig skulle drömma om att sy ett lapptäcke av små bitar som ska sammanfogas för hand … Vad är det som bestämmer vissa saker …?

Det blev en lång promenad idag till shoppingmallen (gick en annan väg) och vidare till skolan – det var i varmaste laget. Barnen klagade när vi gick hem och vi var ensamma ute på gatorna, dvs gående – de andra åker bil. Var tvungen att köpa mer garn och en virknål till – lillebror vill också virka och det går ju inte när dotterdottern nu ska göra sin andra kudde – alltså de måste ha varsin virknål och egna garnnystan. Jag måste erkänna att visst kan jag ha roligare än att försöka lära ut virkning … Dotterdottern har förstått nu och det går faktiskt riktigt bra, men den yngste vill göra på sitt sätt och det blir därefter och då blir det suckar och är inte så roligt. Vi får se hur länge han vill hålla på – som mormor får man inte ge upp – tålamod är det som gäller …  😉