Vaknade efter en konstig natt – dröm alltså … skall inte besvära er (så mycket), men det gick ut på att jag skulle skaffa en fin sommarklänning och förstod så småningom att jag hamnat på någon fransk designfirma. Inga uppsydda modeller, inga bilder, inga priser – bara lösryckta bitar som skulle sättas ihop. Lyckades få se prislappen på den kjolmodell som jag fastnade för – den kostade 2.750:- sek. Så en stor del av natten gick ut på att komma ifrån detta …
Vaknade, ganska svettig, men blev lycklig då jag insåg var jag var. Maken fixade te och allt var som vanligt – så vanligt som vårt liv kan vara med några dagar/veckor/månader här eller där. Iskalla nordanvindar gjorde att vi tillbrinade morgonen inomhus. Sedan gav i oss iväg mot Hudiksvall, vi skulle inhandla ett stycke våningssäng, vatentunnor och nya hänglås…
Att hitta hänglås var inte det lättaste, däremot våningssängen, platt paket – inga problem – klart på nolltid, trots att vi lastat ur lådan med alla stoppar innan vi åkte iväg, som skulle hålla sängen på plats på takräcket.Vad gör man inte för att spara utrymme i bagageluckan … Ordnade sej, vägg i vägg låg Dollarstore och de sålde stroppar i parti o minut. Antagligen inte bästa kvalitet, men det kompenserade vi med kvantitet.
Nästa anhalt blev Överskottslagret, förr sålde de gammalt överskott från armen, som skrivmaskiner, kontorsmöbler och annat konstigt överskott från armen. Men man sålde också fårskinnspälsar – högsta mode just då, och ack så varma. Vet inte vilket som kom först – modet – eller att vintrarna var så kalla just då. Fästmannen, vid den tidpunkten, inhandlade en sådan mysig fårskinnspäls – sextiotal. Den var bara så ÄKTA (och varm) … (Undrar vart den tog vägen …?) Kommer också ihåg en elektrisk skrivmaskin som inköptes till dottern, men förstod att den var bara så FEL, trots att den hade fem olika skrivhuvuden (för er som inte vet – så kunde man byta ”kula” och få ett annat teckensnitt) – SÅÅÅ modernt – men dottern mottog den med mycket svalt intresse … Däremot lillebror stängde ibland in sej på toan med maskinen i några timmar – antar att han förstod sej på underverket och hur fantastiskt det var att kunna byta Teckensnitt.
Fastnade i lilte nostalgi där… När vi väl kom hem, så skulle våningssängen sättas ihop. Inga problem, som van gammal Ikea kund så visste jag precis hur man skulle lägga upp det. Man börjar med att sortera alla skruvar o allt vad det nu heter, sedan kollar man beskrivningen. Det var där som problemen började. Till en början fungerade det bra, men sedan räckte inte beskrivningen till. – Jag var trött – maken, (som visat ett enastånende tålamod), började tappa modet.
I beskrivningen stod det att två man skulle kunna klara det hela på 50 minuter. När vi hållit på i 4×50 minuter, på två, så insåg vi att vi måste bryta och skjuta upp resten till imorgon. Då skall vi skruva fast varje spjäla i en metall-list. I min Ikea-värld så rullar man ut en ribbotten … Men inte här, vi har två buntar med ribbor som skall skrivas fast med 120 skruvar …
Just öppnat platt paket, skall bli en våningssäng …
Hm, 120, 121, 122 …
Det behövdes mycket handstyrka för alla skruvar …
Till o med en trappa har vi åstadkommit …