Trots att vi är upptagna inomhus, så fortgår vårproceduren utomhus …

I mitt rörelsemönster finns inget graciöst – bara ryckigt och knyckigt, och varje rörelse gör fruktansvärt ont. Ändå så är jag så glad och tillfreds … Äntligen, efter minst 15 år så har det blivit av … Vi har nu slipat golven i den ”nya” och den gamla avdelningen … Det får göra hur ont det vill, det är ett positivt ont – vi grejade det – äntligen …

Nu skall vi bara frakta – dvs slita ut oss, de väger ”ton” – tillbaka maskinerna till fastlandet, och sedan skall golvet finslipas i hörnen med vårt lilla ”strykjärn”. De apparater vi hyrt är inte till för sådant finlir ..
Vi fick en välbehövd paus idag, svärdottern fyllde år och vi var bjudna på tårtkalas… Det var en lisa för själen att få komma bort, bli bjuden på kaffe, trevligt sällskap och en jättegod tårta. När jag skulle fotografera så tog batteriet i kameran slut – har undrat när det skulle hända .. Har nu tagit 495 blder med samma batteri … Men det tog slut med besked, två varningar och sedan var det slut …
GRATTiS!! Ulrica på din födelsedag…!

Det är den här maskinen som skall förvandla vårt gamla golv till ”nytt” golv …

Före och efter …

En välbehöv paus i röran …