Segeryra … | Marie Wiberg

Dagen startade på balkongen, var annars när det är nästan trettio grader varmt och sol. Och eftersom det är lördag så fick vi smaka på den Gammeldansk som vi köpt med oss. Den var föremål för separat inventering i alla säkerhetskontroller, men taxfreeshoppen på Arlanda skötte sej med den äran vad gällde försegling. Deras hanterande blev godkänt både i London och Johannesburg. Jag njöt verkligen av vår morgon, varmt o skönt och stararna som sjöng. Jag försökte att sola en stund, har hunnit bli så blek, men solen är lite för varm för mej. Vet inte vad som hänt, jag kunde aldrig få nog av solen i yngre dar, men nu föredrar jag skugga.

Sedan gav vi oss ut på promenad, maken och jag. Första anhalten var plantförsäljningen tvärs över gatan. Där inköpte jag, under makens protester, ett antal plantor som jag bar hem. Maken fick i uppgift att köpa en av våra favoriter, Rosenskära, som jag missat + en påse jord. Maken har nu utvecklat en pensionärsattityd, och han kom hem med både Rosenskära och jord, men en tjänsteman från butiken fick bära …

Nästa anhalt var den sydafrikanska motsvarigheten till Telia. Vi skulle fråga om bredband. Vi skulle också fråga hos vårt, nuvarande, mobilföretag vad de har för optioner och om de kommit upp med en mer prisvärd anslutning. Har sparat alla kvitton på betald tid, och det hade nog varit billigare att redan förra året installera fast telefoni och bredband. Nu missade vi båda företagen, de stängde kl 13.00.

Tack o lov så ligger ett av våra smultronställen i närheten, så vi gick dit och intog lunch innan vi skulle gå den långa promenaden tillbaka. Nu talar jag om en temperatur på 30 grader. Under tiden så passerade diverse fordon med flaggor och signalhorn. Ikväll skulle den stora matchen i Rugby mot England ske. Vi kom hem och jag satte igång med trädgårdsarbete på balkongen, maken lade sej att sova middag – slut som han var av värmen och promenaden. Jag lyckades få ner de flesta plantorna, men vi hade köpt för lite jord, så fortsättning följer på måndag.

Ja, stämningen utanför på gatorna har bara stigit och stigit, här är det inte frågan om huliganer, utan glada fans och entusiater. Själv kröp jag ner i ett bad – stängde dörren för jag ville inte höra ljudet från TV:n, maken följde matchen, trots att vi inte förstår ett smack av vad de håller på med. Men det visade sej att på granntomten, som badrumsfönstret vetter emot, så hade man stort partaj med widescreen och en massa glada fans. Och jag måste tillstå att när de spelade sydafrikanska nationalsången på TV och alla dessa fans skrålade med, så blev jag så varm i hjärtat. Nu i skrivande stund, någon timme efter matchen, så åker bilarna på gatan o alla tutar – ropar – visslar -tutar, vilken segeryra …. 🙂 Alla som är så glada för Sydafrika vann!!! Jag blir också så glad när jag hör detta otroligt ”störande” ljud, kakafonin (stavning?), för det går inte att ta miste på glädjen… Och mitt i denna yra så sitter jag med mitt eget minne, idag är det 1 år sedan min mamma begravdes.

Man har lovat sämre väder, och det stämde, temperaturen föll som en gråsten från trettio grader till 18. Riktigt behagligt …