Vår gäst har nu kommit. Vi har också fått veta att hon inte är närmare 70 än 80 – hon är 81 … En mycket vital och pigg dam som bär sina år med heder.

Hon var så pigg och glad när hon anlände och inga större klagomål heller, trots att hon fått tillbringa ett dygn i Istanbul – ofrivilligt. En dam som vet att se allt från den ljusa sidan.

Hon lade sig tidigt, liksom maken och det borde jag göra också, men det blir bara senare och senare för varje dag. Vet inte varför jag inte kan pallra mig i säng. Kanske för att det är så intensivt på dagarna så jag behöver egen tid för att ”komma ikapp mig själv” … Men vad vore bättre än att sova egentligen. När jag sover så drömmer jag så intensivt, så när maken väcker mig på morgonen – jag vaknar inte av mig själv – så ver jag inte var jag är. Det tar några minuter att komma till verkligheten och lämna drömmen därhän. Jag drömmer ”romaner” – men inte ligger de i facket för det romantiska. När jag var tonåring så drömde jag alltid så romantiska drömmar att jag föredrog att somna om och fortsätta min underbara dröm. Så är inte fallet idag – jag är ganska tacksam för att maken väcker mig …