Just nu, när jag skriver detta, så sitter syster Kicki på flygplatsen. Hon skall strax gå ombord, för planet skall lyfta om 55 minuter. Här blev jättetyst, tråkigt för oss, men kanske grannarna, med sina sovrum i anslutning till vår balkong, känner en viss tillfredsställse… Maken tyckte det var så tråkigt för han gick och lade sej, så här sitter jag nu själv.
Dagen började med att vi hämtade den hyrbil vi beställt. Sedan åkte vi till Constansia. Vi gjorde en vinprovning på Groot Constansia, dvs inte jag – jag var chaufför – igen. Maken o syster blev dock på ett strålande humör, även om de tyckte att servicen var lite undermålig, men vinerna var superba. Humöret blev inte sämre då vi fortsatte till The Cellars, vår absoluta favoritrestaurang. Den inte bara ligger otroligt vackert, trädgården är som en sagoträdgård och servicen är den bästa tänkbara. Sedan kommer vi till maten… vi har aldrig gått besvikna därifrån, inte idag heller. Vi åt de mest fantastiska förrätter och anka till varmrätt och sedan blev det deras egen sorbet… Vi avslutar alltid med en promenad i den vackra trädgården, det gjorde vi idag också.
När vi kom hem så blev det en sista Bloody Mary på balkongen, och sedan var det dags för syster Kicki att packa. Det är trixit, som alltid, att få med allt (alla nya inköp) och att hålla sej inom vikten. Hon hade dessutom köpt två afrikanska ljusstakar, som inte gick ner i resväskan. Till dem köpte vi helt enkelt en hundsele, som vi kunde linda runt och det fanns också ett handtag att bära i.
De varma kläderna kom på, inkl strumpor. Sedan bar det av mot flygplatsen – där var det kaos. Inga parkeringsplatser, rena lämmeltåget med bilar som skulle parkera. Jag släppte av maken o syster, sedan deltog jag i jakten och lyckades få den sista platsen – bredvid utgången. Det var mycket långt att gå tillbaka till avgångshallen, men jag blev iallafall av med bilen. Under tiden hade syster tullat sina taxfree varor, och checkat in. Man hade tydligen inga synpunkter på att väskan vägde lite för mycket, att hennes ljusstakar var skrymmande – hon skulle helt enkelt lämna dem till personalen ombord, sa man. Vi gick och satte oss för en fika tillsammans och då fick vi förklaringen till varför det varit kaos på parkeringen. Det var kaos i ankomsthallen också – man väntade på flyget från Mecca… Det vimlade av vita o svarta ”spöken”, vita mössor och schaletter. Det var ett sorl utan like och massor med barn som sprang omkring och lekte. Sedan landade planet och man jublade och vinkade och när passagerarna började komma ut så skulle alla fram och hälsa. Vakten hade fullt sjå att hålla tillbaka… Vi lämnade syster Kicki och hade sedan fullt sjå med att komma fram till betalningsautomaten och att hitta bilen. Men det lyckades och nu sitter jag här i ”tystnaden”. Helt tyst är det inte för måsarna har tagit över …
Mums…
Ahhh…. vilka bollar, är det verkligen Hortensia… ?
Är det inte vackert, här har vi faktiskt bott en natt, kommer du ihåg, Johanna?
Så var det dags för packning, och en sista Bloody Mary på balkongen…
Resklädd för svalare breddgrader…
Detta är sista bilden på syster Kicki i Kapstaden januari 2007. Och!!! sista bilden på syster Kicki som röker… Lycka till!!
Jaa! Det kommer jag ju aldrig glömma – ett riktigt paradis! Det var ju nästan precis samma tidpunkt.
Det var lika vackert nu, kanske till o med vackrare…