”Slörp” …

Sover så gott i min säng i Årsta. Hästens och alla andra må ha hur mycket reklam som helst, men våra gamla Dux-sängar är bara så underbara … Jag borde vaknat tidigt i morse, hade en massa som skulle göras innan jag skulle dra iväg till labbet i Gustavsberg på fastande mage och lämna några liter? blod. Nu är jag ingen morgonfågel så jag var lite orolig att jag skulle vakna i tid, men det var inga som helst problem med fastande mage. Faktum är att jag aldrig är hungrig – det är andra som visar att det är dags att äta.

När jag kom till labbet så måste jag erkänna att jag är harig. Inte för att det gör ont – jag är ”lättstucken”, men jag har en tendens till att tuppa av. Antagligen en kvarleva sedan min ungdom då jag var smal och hade lågt blodtryck. En sköterksa sa till mej att jag skulle kräva att alltid få ligga ner då de tog mina prov. Hon fick erfara hur det var när hon satt där med nålen i armen och jag ramlade ihop …  Sedan dess har jag kämpat under åren och försökt övertyga personalen på de olika labb som jag kommit i kontakt med. De flesta har lyssnat, men en hon trodde mej inte – så när jag ”dånade” i stolen framför henne och sjönk ihop, så vad jag minns så blödde jag och det blev svarta fläckar som bredde ut sej och hennes desperata skrik om hjälp. Efter det så var jag lite mer stark och sade ifrån – men nu är jag så gammal och luttrad så – om det inte fungerar så får de skylla sej själva. Men måste erkänna att idag så var det inte den sköna avslappnade fåtöljen som jag erfarit de senaste åren. Nu befann jag mej på andra sidan av ett skrivbord och jag skulle bara lägga upp armen. Jag blev lite orolig och undrade om jag skulle tala om att jag brukar tuppa av, men betämde mej för att det var löjligt. Jag koncentrerade mej istället på att kontrollera alla dessa rör som placerades i en ställning som vickade hit o dit hela tiden. Jag förundrades av hur mörkt/svart mitt blod var och hur många rör de kunde fylla utan att jag tuppade av …

Jag fortsatte ut till ön, där jag tillbringade några underbara timmar och bara njöt. Jag läste ut min bok och sedan plockade jag ihop det som skall med till den utflykt som vi skall göra imorgon. Våra vänner har överalat maken till att göra denna utflykt till en fyr söder om Nynäshamn – är så dum att jag inte kommer ihåg vad den heter – har två namn, men kommer inte att göra bort mej mer genom att gissa …

När jag passerade butiken på vägen hem, så sålde de svenska kräftor – jag föll pladask – så i kväll har vi ätit kräftor på balkongen. Så goda …

Kvällen är så underbart skön, jag sitter här fortfarande på balkongen och skriver detta …

img_1495.jpg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *