Måste erkänna att granen fortfarande står där … Vi hade styrelsemöte och de tyckte den var fin – en av deltagarna medgav att hon också hade granen kvar.

Jag har jobbat med ett jätteprojekt – det har engagerat mig hela dagarna och långt in på nätterna. Nu är det avslutat – men inte slutfört. Idag var första dagen på ca två och en halv månad som jag inte suttit klistrad framför datorn och det blev plötsligt väldigt konstigt … Ett slags vakum – som när man pressar ut all luft ur en plastflaska och sedan släpper och luften eller vätskan sugs tillbaka …

Maken blev väldigt glad när jag idag föreslog att vi skull gå ner på kvarterskrogen – liksom ägarna när vi kom dit. Det är en italiensk krog. De serverar de godaste pizzorna – själv skall jag inte äta vetebaserad mat, mår inte bra – men det är värt det ibland att bara få njuta av deras pizza. Så blev det ikväll och middagen avslutades med en kaffe och Grappa – Ruta. Det är i mitt tycke den godaste Grappa som finns. Man behöver egentligen inte dricka den – bara stoppa näsan i glaset och njuta av doften …

Efter middagen lyckades jag övertala maken till en annan önskan – att sitta på loftgången och njuta av utsikten och solnedgången. Lufthansa kom flygande med sitt jumbojet, vi satt och tittade på det. När det passerat så säger maken: ”Det vore roligt om det kom ett annat flyg”. Precis då kommer ett annat flyg – ett litet jetplan med eskort av sydafrikanska flygvapnet …

När vi konstaterat att solen var nere så laddade vi dvd:n med en rulle och tittade på en av de svenska deckare som låg i ett av julpaketen som dottern gav oss.

Temperaturen är ljuvlig och månen halvfull. Jag skall nog sätta mig en stund på balkongen innan det blir sängen – helst skulle jag vilja sova där …