Vi hade planerat att åka till ön över helgen och stänga stugan. Det var utlovat snöoväder, hårda vindar och vi var inte roade av att ge oss ut på vägarna. När vi vaknade på morgonen var det snö på marken … Det hade tydligen kommit ganska mycket, eftersom det låg kvar. På bilen var det ca 1 dm, men solen sken och snön på bilen smälte ner ganska snart. Vi startade vår färd mot Stockholm vid ett-tiden. Vägbanan var tidvis våt, men det var plusgrader och ingen halka.

Båten var fylld med vatten, här hade det inte snöat, bara regnat, drygt 20 mm. Den hårda nordvinden man utlovat hade mojnat och medan vi försökte låsa upp båten var det inte alltför kallt. Låset hade hakat upp sig och vi fick doppa nyckeln i bensintanken upprepade gånger och droppa ner i låset. Till slut så gick det att låsa upp och vi kunde åka över.

Någon timme senare var det dags att åka över igen – vi bar bjudna på middag hos grannarna som bor på fastlandet. En jättegod gryta, gott vin och trevligt sällskap gjorde att vi inte bröt upp förrän kl 00.30. Det var nästan fullmåne och vi behövde inte använda våra ficklampor när vi gick ner till båten. På bryggan var det frost och glashalt. Maken halkade ner för rampen – jag vågade inte. Han fick ro in till land och hämta upp mig. Båten var lika hal den, men vi kom över och kröp upp på bryggan på andra sidan. Där var bryggan och snorhal, liksom rampen. Det såg nog ganska kul ut när vi stöttade varandra för att komma upp utan att halka ner igen, eller halka ut i vattnet. Det är ovanligt lågt vatten, så rampen var brant.

Sedan blev vi sittande och tittade på månen som glittrade i vattnet …